"If you want to go fast, go alone. If you want to go far, go together"


Dom två senaste veckorna har varit fullt med folk, har det känts som i alla fall! Och tur är väl det. Efter den där helgen då jag jobbade ihjäl mig (kändes det som), och Eric var i Ånge, och jag kände mig allmänt depp och trött och slut, så ringer mamma plötsligt och säger att hon kommer upp. Så dagen efter var sagt och gjort.

Och Jobi kom hem från fjällen, så på måndagen hade vi mer än två bilar parkerade på uppfarten. Och som pricken över i:et så kom pojken äntligen hem från Ånge dagen efter det, och plötsligt stod där fyra bilar.

Och jag var glad och inte så ensam längre.

Snipp snapp snut. Så var denna lilla saga slut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback