Söndag = Kyrkan.

Idag, första söndagen jag är här, så följde jag med familjen till kyrkan. Dom går alltså varje söndag. Oftast. Jag är inte tvungen att följa, men tänkte att jag måste ju pröva, och jag tror dom uppskattade att jag iallafall följer med från början och inte säger nej med en gång. Hur var det då? - DÖTRÅKIGT! Först satt alla liksom inne i.. ja, kapellgrejen, och eftersom det var första söndagen i månaden så fick tydligen vanligt folk hålla tal istället för att vem det nu är i vanliga fall står och pratar. Så vi fick "lyssna" på folk som pratade om sånt dom var tacksamma för medan deras ögon tårades och röster började skaka... av passion för religionen antar jag..? Dock så hörde man typ ingenting eftersom det var en massa barn och folk som droppa in sent (ink. oss) gick runt i rummet och av någon anledning var det väldigt surrigt.

Efter det följde jag med Jessica till typ söndagsskolesaken, dock så var hennes grupp upp till 16 år, men.. En kvinna babblade, tog fram en sån matta med mönster i form av vägar på, som man kunde leka med då man var liten, (inte lika cool som sveriges dock) och två leksaksbilar, och hade nån sorts metafor för att väljavägar i livet. Eller nåt. Sen läste dom ur bibeln. Eller vad det nu var för bok.

Efter det, gick vi in till ett annat rum med bara tjejjer i och det var det värsta jag varit med om. Kvinnan som pratade där hade seriöst bakat en "dog poop brownie", alltså en brownie med hundbajs i, för att visa "hur satan gör synder lockande"... Så man skulle inte titta på dåliga filmer (antar hon menade om filmen typ har en sexscen med), lyssna på dåliga låtar (som tex I Kisses A Girl), dricka kaffe eller ha korta kjolar osv.. inte heller får man tänka som man vill. Nä man måste hålla sina tankar "rena".. och jo, Harry Potter, är inte dom filmerna lite våldsamma när han viftar med sin trollstav??

Jag höll på att dööö, för inte nog med det vaknade jag med någon så fruktansvärd hemlängtan så det var inte klokt, och under hela dagen har jag fått gå med en stor fet klump i halsen och försökt hålla mig ifrån att börja storgråta. Jag har fortfarande hemlängtan men det värsta har lagt sig. Dock har jag ganska tråkigt, dom är där på övervåningen och jag veeet att jag borde vara social men dom sitter typ och ser på rosapantern eller nåt sånt ointressant så jag känner bara "blääää såhär skulle det aldrig vara hemma". Så jag har chattat med nära och kära mfl på fb och kollar äntligen på A Walk To Remember som jag faktiskt aldrig hann se hemma, fast jag tänkte på det i över en vecka typ. Fast jag önskar jag kunde se den hemma. Att koncentrera sig på en film eller liknande hjälper dock att få mig att inte bara tänka på hem. Jag måste ha nåt att göra..! Men jag har ingen lust att bara sitta och ha tråkigt där uppe bara för att vara i närheten av dom (fast det är inget fel på dom! Men det känns bara fel allt). Men det är väl inte så mycket mer socialt att vara där uppe och sitta och kämpa mot tårarna? För att prata speciellt mycket känner jag inte heller för. Vill bara gråta.

Nog med negativheter (jo, jag tror jag hittade på det ordet) nu. Tänkte visa lite bilder på när familjen fick smaka svenskt godis.
Kan det ha varit lakrits?

"I'm gonna marry that chocolate!"


Sammanfattat: Allt utom lakritsen var väldigt uppskattat!
Tänkte göra ett inlägg med lite bilder här ifrån, på huset och rummet och gatan och så. Men det får bli då jag är lite mer taggad på sånt. Och dessutom upptäckte jag ännu ett nytt problem; kablen för att ladda in bilder från kameran till datorn passade såklart bara i den ena kameran.. Bra att jag tänkte på det då jag packade..! Så bilderna jag tagit på gatan med den andra kameran är för tillfället otillgängliga. Får se om jag klarar mig utan att ladda in bilder från den i några månader, då jag har den andra, eller om mamma får skicka kablen och lite grejjer tidigare än planerat..
Ja. Hur som helst.

Längtar så otroligt mycket efter min familj och mina kompisar och hem just nu! Saknar er. ♥ Åh snäääälla få denna fruktansvärda hemlängtan att försvinna så jag kan ha roligt här..!

Puss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback