Lina Sandström Holst

På lunchen idag utsattes jag än en gång för detta drama... Haha. -Eller "living hell" som the guy to blame själv så fint formulerade det.

Först och främst var det inte mycket folk kvar i matsalen. The guy to blame som vi pratar om i den här fallet var än en gång, Rook, och det handlar såklart än en gång om stalkern. Därav fortsättning följer.

Jag och Maja lämnade för en stund vårat lilla runda (FYI höga) bord där Solvor, Lisa, Lene och Vilma (ah lite skandinavien-utbytisar där hehe) satt under dagens extra långa lunch. När vi sen kom tillbaka och stod i närheten och pratade kommer såklart en viss kille fram och ställer sig bredvid oss. Säger hej gör han också. Svarar gör jag snabbt också. Fortsätter prata svenska gör jag och Maja (eftersom vi inte har så stor lust i att prata med stackarn). Maja räddar situationen genom att traska iväg och säga (ah på svenska då men man fattar ju typ men kroppsspråket) att jag skulle komma med. Haha. Vi gick iallafall bara till en hörna med drickautomater i matsalen för att spegla oss i några glasfönster som var där (haha ah det var en annan historia). Så där slapp vi han iallafall.

Trodde jag.

När vi går tillbaka påväg mot vårt lilla bord ropar Rook "Lina" (från samma bord som förra veckan) och säger att jag ska komma dit. Lyder order gör jag och går dit. Där även Tanner befinner sig (stalkern alltså). När ett "Soo.." slinker ur munnen på den lilla typen som ropade dit mig inser jag var han vill komma, så jag gör mitt bästa för att inte bara springa därifrån. "...how was your date?" (!!) I och med att Tanner inte var vänd mot mig just då passar jag på att ge en så menande blick som möjligt, en som säger ungefär "shut the f up va?!", till Rook. Skadan var ju redan skedd, så after a few moments of glaring inser jag att jag måste ju säga nåt. Så fort jag slänger ur mig ett sådär halvtrovärd "goood" får Tanner luft och instämmer för fullare muggar än vad det var värt.

Efter lite conversation både med och utan (mest utan) stalkern, om ögonfransar och US History, säger Rook plötsligt någonting i stil med "alright.. you two love birds.............."

- där stängde jag dörren till mina öron och lyssnade inte direkt vidare på vad han hade att säga utan körde än en gång, hårdare än någonsin, på den mest menande blick jag kunde prestera (utan att Tanner skulle se det).

Efter ett utbyte av några awkward sentences (inte på mitt bevåg) med Tanner kilar jag illa kvickt därifrån, tillbaka till Maja och co. Ett par minuter senare då the bell had just rang börjar vi traska därifrån.

Än en gång stannar jag till och vänder mig om på grund av ett "Lina!", och Rook kommer upp till oss och säger "I'm sorry". Efter att jag stoppat min irritation och slängt ur mig ett "You GOTTA stop doing thaat?!" erkänner han till Maja: "I'm putting her through living hell", så jag passar på att flika in ett "Yeaaah you owe me..." eftersom jag håller med honom pretty much fullständigt.

Haha, jag måste bara tillägga att jag inte holdar några grudges against honom eller nånting. Situationen är ju ändå pretty funny if you think about it, samtidigt som det inte riktigt är min dröm att ha en personlig stalker.