Lina Sandström Holst

Har kommit tillbaka till civilisationen efter tre fantastiska dagar i Abisko med min fina idrott B-klass och våra två supersöta lärare. Vi packade in oss i minibussen 7:30 i torsdagsmorse och åkte iväg. Vi stannade till efter ca tre timmar, i Kiruna och fick ett studiebesök på IRF (institutet för rymdfysik), vilket var jättekul att få möjligheten att se nånting sånt.

Vi bodde i en mysig stuga i Abisko, men höll till i Björkliden en hel del (10 min bort med bil), och grävde bivak och testade på transceivers och grejer under torsdagen. På fredagen gjorde vi det största äventyret och åkte längdskidor upp 9 km, och 800 höjdmeter, upp till Låktatjokka, Sveriges högst belägna fjällstation! Var mestadels varmt, otroligt soligt och vackert, och bitvis fruktansvärt blåsigt och isigt, bitande kallt. Men vi tog oss upp (!) på ca 5 timmar, köpte deras berömda våfflor, och åkte sedan ner på ca en och en halv. 

Efter allt slit och all lycka efter vi klarat det tog vi det aningens lugnare på lördagen och gjorde bara en lite lätt tur på snöskor. Kommer minnas den här resan ett bra tag, som ett väldigt fint minne! Söta männsiskor, en massa skratt, dålig humor, roliga samtal, mat, gemenskap, solskren, fjäll, en massa, massa godis, bastubad om kvällarna, våningsängar, och min hatkärlek till dessa längdskor.

Det är alltid mer eller mindre tråkigt att komma hem efter resor, vare sig dom är korta eller långa. Så bittersweet, då man kommer hem och allt är precis likadant, precis som det var, innan man åkte, men samtidigt ser så annorlunda ut.